Hur många muslimer finns det i världen – En global översikt 2024

Islam är en av de stora världsreligionerna och omfattar över två miljarder anhängare över hela världen. Med denna siffra räknas islam som världens näst största religion, strax efter kristendomen. Förväntningar finns att islam kommer att överträffa kristendomen i antal följare omkring år 2050.

Muslimer är huvudsakligen uppdelade i två huvudgrupper: sunniter och shiamuslimer. Majoriteten av världens muslimer, cirka 87-90 %, identifierar sig som sunniter, medan ungefär 10-13 % följer shia. Dessa grupper är geografiskt spridda med stora muslimska populationer i Mellanöstern, Sydostasien samt delar av Afrika.

Världens muslimer bor i diverse länder, med majoritetsmuslimska befolkningar i nära 50 olika nationer. Denna spridning och religiösa mångfald understryker islams betydande inverkan globalt, både kulturellt och politiskt. Den växande befolkningen och dess förväntade tillväxt gör islam till ett ämne av fortsatt stor relevans och intresse.

Muslimernas demografi

Muslimer utgör över 2 miljarder människor globalt, vilket gör islam till världens näst största religion efter kristendomen. Den muslimska befolkningen är koncentrerad i vissa regioner och länder, vilket återspeglar historiska och kulturella rötter.

Global fördelning av muslimska befolkningen

Den muslimska befolkningen är ojämnt fördelad över hela världen. Cirka 62% av världens muslimer bor i Asien och Stilla havet, från Turkiet till Indonesien. I regionen Mellanöstern och Nordafrika (MENA) finns en stor andel muslimer, men inte lika många som i Asien. Här finns historiska islamska centra som Saudiarabien och Egypten. I Afrika söder om Sahara, särskilt Nigeria, har islam snabbt vuxit.

De mest befolkade muslimska länderna

Indonesien har världens största muslimska befolkning, följt av Pakistan, Indien, och Bangladesh. Nigeria i Afrika har också en betydande muslimsk befolkningsgrupp. Iran, Turkiet, och länder i Nordafrika som Egypten och Algeriet har stora muslimska befolkningar. Dessa områden utmärker sig för sina olika kulturella och etniska sammansättningar av muslimer.

Regionsspecifik distribution

I Asien bor över 1 miljard muslimer; Indonesien, Pakistan och Indien toppar listan över muslimska befolkningar. I MENA-regionen spelar länder som Saudiarabien och Egypten en central roll i islams historia och befolkningsstatistik. I Europa har länder som Turkiet en stor muslimsk befolkning, medan Ryssland och vissa delar av Balkan som Bosnien också har betydande muslimska samhällen.

Islamsk trosgrund

Islam, en av världens största religioner, är en monoteistisk tro centrerad kring tron på en enda gud, Allah. De grundläggande principerna i islam innefattar de fem pelarna och Koranens lära, vilket vägleder muslimers dagliga liv och religiösa praxis.

Kärnan i islams lära

Islam baseras på tron på Gud, kallad Allah, och erkännandet av profeten Muhammed som hans sista sändebud. Muhammeds uppenbarelser, som mottogs genom ärkeängeln Gabriel, utgör grunden för den islamiska tron. Troen betonar också Guds enhet och allsmäktighet, vilket gör islam strikt monoteistisk. Trosbekännelsen (Shahada) är en enkel men kraftfull bekräftelse av denna tro, som deklarerar att det inte finns någon annan gud än Allah och Muhammed är hans profet.

Islamens fem pelare

De fem pelarna utgör grunden för muslimernas religiösa praxis. Dessa innefattar trosbekännelsen, de dagliga bönerna (Salah), allmosan (Zakat), fastan under Ramadan (Sawm), och pilgrimsfärden till Mecka (Hajj).

• Trosbekännelsen: Bekräftelse av tro.
• Bönen: Utförs fem gånger dagligen.
• Allmosan: Socialt ansvarstagande genom välgörenhet.
• Fastan: Andlig rening och disciplin.
• Pilgrimsfärden: En obligatorisk resa för de som har möjlighet.

Dessa pelare syftar till att stärka tron och sammanhållningen inom den muslimska gemenskapen.

Koranen och sharia

Koranen är islams heliga skrift, vilken anses vara Guds ord som uppenbarats för profeten Muhammed. Den styr många aspekter av en muslims liv och betraktas som den slutgiltiga källan till religiös och moralisk vägledning. Sharia, det islamiska rättssystemet, grundar sig på Koranen och profetens läror (Sunnah). Denna lag omfattar allt från personliga rutiner till samhällsfrågor och avgör vad som är halal (tillåtet) och haram (förbjudet). Sharia strävar efter att upprätthålla rättvisa och moralisk integritet i samhället.

Mångfald inom Islam

Islam omfattar en mångfald av traditioner och riktningar som har bidragit till religionens rika kultur och historia. Dessa olikheter finner man både i trosuppfattningar och sociala praktiker.

Sunni och Shia: Två huvudgrupper

Sunni och Shia är de två största grupperna inom islam. Sunni är den dominerande riktningen, med cirka 85-90% av världens muslimer.

Sunniislam betonar vikten av samhörighet och gemensamt beslutsfattande, medan shiaislam ibland fokuserar mer på ledarskap och imamat som ett teologiskt koncept. Skillnaderna har historiska rötter i val av kalif efter profeten Muhammeds död.

Shia utmärker sig genom ett starkt fokus på Ali, profetens kusin och svärson, som den legitime efterträdaren.

Andra inriktningar och samfund

Utöver sunni och shia finns det flera mindre inriktningar, såsom Wahhabism, Sufism, Alevism och Ibadism.

Wahhabism är en strikt tolkning av islam som härrör från Saudiarabien. Sufism betonar mystiska och spirituella aspekter av tron. Alevism, främst i Turkiet, delar vissa drag med shia men har också unika ritualer. Ibadism finns huvudsakligen i Oman och är en av de äldsta grenarna.

Dessa inriktningar bidrar till den teologiska och rituella mångfalden i islam.

Kulturell och etnisk diversitet

Islam har spridits över hela världen och därmed integrerat många olika kulturer, språk och etniciteter.

I Sverige finns exempelvis både sunnimuslimer och shiamuslimer, och religionsfrihet är en viktig del av hur islam praktiseras. Den kulturella diversiteten innebär också att praktiken av islam kan variera från region till region.

Muslimer i olika länder anpassar sina religiösa traditioner till sina lokala kulturer, vilket ytterligare berikar den globala muslimska gemenskapen. Islams etniska och kulturella diversitet är ett tecken på dess omfattande inflytande och anpassningsförmåga.

Islam i samhällskontext

Islam spelar en viktig roll i många samhällen runt om i världen, med olika utmaningar och möjligheter som påverkar dess interaktion med modernitet, interreligiös dialog och politiska system. Förståelsen av dessa aspekter erbjuder insikter kring hur islam anpassar sig och bidrar till samhället.

Islam och modernitet

Islam har mött moderniteten på olika sätt, där vissa muslimska samhällen förenar traditionella värderingar med modern vetenskap och teknologi. Många muslimska länder strävar efter att utveckla sina ekonomier och utbildningssystem, samtidigt som de bevarar kärnvärden inom islam.

I regel är sharia och islamsk lag centrala i debatten om hur tradition och modernitet kan samexistera. Sharia påverkar områden som familjerätt och affärsprinciper, vilket kan ställa frågor om hur islam kan anpassas till sekulära samhällen. Dialog och reform är därför viktiga faktorer i moderniseringsprocessen.

Islam och interreligiös dialog

Interreligiös dialog är en viktig del av islams interaktion med andra världsreligioner, som kristendomen och judendomen. Genom dialog främjas ökad förståelse och tolerans, vilket kan minska spänningar och konflikter.

Muslimer deltar i samtal om gemensamma andra värden, social rättvisa och religionsfrihet. I Sverige har denna dialog blivit alltmer relevant, där muslimska och andra religiösa grupper arbetar tillsammans för att främja ömsesidig respekt och samlevnad.

Islam och politik

Islam påverkar politiken i många muslimska länder, där religion och stat kan vara tätt sammanflätade. Underkastelse och lydnad till Guds vilja är centrala element inom islam, vilket påverkar politiska beslut och policies.

Islamistiska rörelser har ibland försökt integrera religiösa värden med politisk maktutövning. Det finns även starka debatter om sekularismens roll inom politiken. I Sverige är det muslimska samhället aktivt engagerat i att delta i den politiska processen genom olika initiativ och organisationer, vilket bidrar till större kulturell och religiös mångfald.

Viktiga religiösa händelser och praktiker

Inom islam finns flera centrala religiösa händelser och praktiker som utövas av muslimer världen över. Dessa inkluderar månatliga fastor, den årliga pilgrimsfärden till Mekka och dagliga böner.

Ramadan och Id al-Fitr

Ramadan är den nionde månaden i den islamiska kalendern. Det är en tid när muslimer från daggry till solnedgång avstår från mat och dryck. Fastan ses som en form av dyrkan och disciplin.

Varje kväll bryts fastan med en måltid som kallas iftar. Denna handling främjar gemenskapen och medkänsla för dem som har mindre. I slutet av Ramadan firas Id al-Fitr, en högtid präglad av böner, måltider och generositet mot de behövande.

Hajj: Den årliga pilgrimsfärden

Hajj är en av islams fem pelare och sker varje år under en särskild månad. Miljontals muslimer reser till Mekka för att delta i denna pilgrimsfärd, som är obligatorisk för de som har råd att genomföra den minst en gång i livet.

Under Hajj utförs flera ritualer, däribland cirkulationen runt Kaba. Pilgrimerna samlas också vid Arafats berg för bön och reflektion. Denna pilgrimsfärd symboliserar enhet och tro.

Dagliga böner och tillbedjan

Bönen, salah, är en grundläggande aspekt av islamisk praxis och utförs fem gånger dagligen. Den riktas mot Mekka och innebär fysisk och mental hängivelse. Dessa böner är fördelade under dagliga tidsintervall, och förkunnas ofta från minareter.

Utöver de dagliga bönerna ingår även fredagsbönen (jummah), som är en samlingspunkt för gemensam dyrkan inom en moské. Bönen stärker individens förbindelse med Gud och samhället.

Islam och utbildning

Utbildning inom islam fokuserar på både teologiska studier och bredare islamiska studier. Det omfattar studier av Koranen, sharia och teologi i muslimska länder som Iran, Egypten och Saudiarabien. Det innebär en förståelse för islamsk lag och dess tillämpning.

Teologisk utbildning

Teologisk utbildning inom islam är central för många muslimer och kretsar kring Koranen och hadither. Islamiska skolor och universitet erbjuder kurser i teologi för att utbilda imamer och religiösa ledare.

I länder som Saudiarabien, Iran och Egypten är teologiska institutioner djupt rotade i traditionella studier. Elever lär sig om sharia och får en djupgående förståelse för islamsk lag. Teologisk utbildning är viktig för att bevara islamiska traditioner och främja enhet inom det muslimska samfundet.

Även i Sverige finns utbildningsprogram för att stödja muslimska elever som strävar efter kunskap inom islamisk teologi.

Islamiska studier i världen

Studier i islamiska ämnen varierar beroende på region. Islamiska universitet och forskningscentra över hela världen erbjuder examen och kurser inom islamsk historia, filosofi och kultur. Detta inkluderar både traditionella och moderna aspekter av islamiska studier.

Indonesien och Malaysia har utvecklat omfattande islamiska studier, som kombinerar traditionella lärosatser med moderna akademiska metoder. Dessa länder prioriterar forskning som utforskar islam i relation till samhällsutveckling och politik.

I Europa, inklusive Sverige, betonas vikten av att inkludera både traditionella och moderna perspektiv i studier för att förstå diverse muslimska kulturer och samhällen.

Islam i globala relationer

Islam spelar en betydande roll i globala relationer genom sin påverkan på internationella konflikter och ekonomi. Många muslimska länder befinner sig i strategiskt viktiga områden med vitala naturresurser.

Islam och internationella konflikter

Många av dagens konflikter i Mellanöstern och Persiska viken involverar muslimska länder som Saudiarabien, Iran och Irak. De religiösa och kulturella dimensionerna av islam har en betydande inverkan på dessa konflikter. Till exempel, rivaliteten mellan sunnimuslimska och shiamuslimska grupper har påverkat politiken i regionen, vilket kan leda till djupt rotade spänningar.

Dessutom spelar islam en roll i frågor som rör terrorism och säkerhetsproblem globalt. Vissa terrorgrupper använder islam för att legitimera sina handlingar, vilket fördunklar religonens fredliga budskap och komplicerar internationella diplomatiska ansträngningar. Regionala maktkamper, såsom de mellan Saudiarabien och Iran, påverkar också globala relationer, särskilt i samband med olja och energiöverföringar.

Islam och ekonomi

Den ekonomiska utvecklingen i många muslimska länder påverkar globala marknader. Staterna på Arabiska halvön, särskilt Saudiarabien, är stora oljeexportörer, vilket gör dem centrala för den globala energiförsörjningen. Olja är en hörnsten i deras ekonomier, och globala oljepriser kan påverkas av politiska beslut i dessa länder.

Ekonomisk diversifiering i muslimska nationer är också viktig för att minska beroendet av energiresurser. Länder som Förenade Arabemiraten och Qatar har gjort framsteg inom andra sektorer som turism och finans. Dessa ansträngningar bidrar till att forma nya ekonomiska relationer och till att öka deras inflytande på världsscenen.

Utblick och framtid

Muslimska befolkningen i världen fortsätter att växa. Enligt uppskattningar från Pew Research Center är islam den snabbast växande religionen globalt. År 2050 förväntas muslimer utgöra ungefär 30 procent av världens befolkning. De flesta muslimer bor i Asien och Afrika, med betydande populationer i Indien och Kina.

I Västeuropa har muslimska samfund expanderat under de senaste decennierna. Länder som Frankrike, Tyskland och Storbritannien har stora muslimska minoriteter. Denna tillväxt påverkas av både migration och högre födelsetal inom muslimska samhällen.

Indien, som är hem för en stor muslimsk befolkning, förväntas ha det näst största antalet muslimer globalt efter Indonesien. Trots detta utgör muslimer en minoritet jämfört med landets övervägande hinduiska befolkningsmajoritet.

Kina har också haft historiskt stora muslimska grupper, särskilt bland uigurerna i Xinjiang-regionen. Landet har dock strikt kontroll över religiösa uttryck, vilket påverkar muslimernas liv där.

I Sverige diskuteras en ökning av den muslimska befolkningen, där framtida prognoser tyder på att andelen muslimer kan nå 30 procent år 2050. Denna trend följer liknande mönster som på andra håll i Västeuropa. Pew Research Center har bidragit med flera rapporter kring detta tema, vilket understryker det växande intresset och behovet av noggrann data.